Många säger att december är månaden de inhandlar flest presenter. Jag vet inte om jag tror att det stämmer. Personligen känns det som om jag delar ut små inslagna tingestar hela året om.
Jag minns dagen jag insåg att jag kände minst en person som fyllde år varje månad. Jag var smärtsamt noga med att fylla i deras födelsedagar i min kalender. Namn och hur gamla de var, i fall jag skulle glömma bort. Jag fyllde i alla mina klasskompisars födelsedagar, även om vi inte umgicks med varandra. Det var någonting magiskt över den dagen. Det kändes fel att inte uppmärksamma att genom det datumet förändrades världen lite. På den dagen föddes någon som betyder något.
Det är därför inte konstigt att presenter är något som fascinerar mig. Jag älskar att köpa presenter till människor även om förmågan att införskaffa bra gåvor tycks ha hoppat över mig. Ibland prickar jag fullkomligt rätt och ibland blir det magplask över det hela. Det viktiga är att det alltid finns en tanke bakom det hela. För det gör det. En enorm vilja att göra andra människor glada men något man kan ge dem.
Sedan har vi den fantastiska uppfinningen som är inslagningsspapper. Snören och band och kort och konstnärskap. Är den inslagen på ett roligt sätt spelar det nästan inte någon roll vad den innehåller. Jag säger nästan, för en kackerlacka skulle inte uppskattas även om den kom med en rosett runt halsen.
Vad tror ni vi kan öppna härnäst?
Fem Minuter Till 
Åh vad gulligt!